Igår slog jag på TVn klockan 21.00 för att traditionsenligt följa nyheterna på aktuellt. En debatt skulle äga rum under programmets gång, mellan Magnus Ranstorp och den alltmer märklige Mohammed Omar. Ranstorps närvaro var självklar i och med att han ligger bakom den rapporten som regeringen beställt av Centrum för Asymmetriska Hot och Terrorismstudier (CATS). Rapporten har fått kritik och det kan man läsa om här. Hans motståndares närvaro var mindre självklar. Det fanns en tid när jag med glädje läste Mohammed Omars texter och krönikör. Han verkade vara en schysst kille jag skulle kunnat sitta ner med, över några koppar te, och diskutera sufism. Jag är säker på att han skulle kunna lära mig en hel del om det ämnet. Den Omar som höll hov igår var dock en annan person än den jag tidigare respekterat.
Varför Aktuellt väljer att ta med en person med dessa radikala åsikter förblir (än så länge) en gåta.
10 kommentarer:
Ett folkmord får Mohamed Omar att vakna till liv och då börjar du fundera på om du skall fortsätta respektera honom...Det säger mer om dig än om honom.
Och kan du mer precis säga vad det säger om mig? Jag skulle bra gärna vilja veta. Jag kritiserar Mohammed Omars sätt att utrycka sig i media. Om du ser Mohammed Omars nyfunna radikalisering och mediastrategi som bra - ja då säger nog det mer om dig som person...
Det finns väldigt många svenskar som reagerade starkt på det som hände kring jul. Men att stå på Aktuellt och gapa om sionism gynnar f-n inte palestinier (eller muslimer förövrigt i Sverige). Som jag har skrivit vid två tillfällen i min blogg har jag tidigare läst Mohammed Omar och känt respekt för det han gjorde då. Nu känner jag inte det längre - den plattform han byggt upp i den Svenska debatten har han svept bort i och med sina uttalanden.
Nu har jag sett den där debattsnutten tre gånger och...jag begriper inte hur Mohamed Omar kan göra som han gör. Han borde vara proffsigare än så. Mer och mer tycker jag synd om honom - han verkar så ohyggligt frustrerad. Och det vet vi ju hur det känns. Att vara frustrerad, alltså.
Jag vill inte bagatellisera debatten kring kriget, kring Hamas, kring sionismen, men det var väl inte läge att börja prata som han gjorde där och då? Alla har vi våra käpphästar, men eftertrycket minskar ju drastiskt om man med skohorn måste peta in käpphästarna i samtliga förekommande debatter.
Andreas Konstantinides, ordförande i stadsdelsnämnden Rosengård, är bekymrad över läget i stadsdelen, där många blir trakasserade av ett antal individer och åsiktspoliser, men Muhamad Omar verkar strunta i det och fokuserar i stället på att få in sina meningar om en sionistisk svensk elit(!) och att den undersökning som gjorts i Rosengård är islamofobisk och proamerikansk(!)Ofattbart!
Ja jag tror det är många som satte sitt kvälls-té i halsen när han drog igång. Jag vidhåller att jag tycker det är synd att han har valt den stig han nu valt.
Varför var Omar med i debatten?
Vad gör att han vet allt om vad som händer i rosengård?
Jag har läst hans galna påståenden om muslimska indian stammar i nordamerika och andra fantasier,vilket får mej att tycka att han är direkt olämplig som motdebattant.
Härlig start i hans debatterade om att "demokrati inte alls är för alla"
Om han tycker att Fredrik Federlane är ett hot mot muslimer så borde han ta en titt i spegeln.
Ja heja!!! /N
Ibou>>>
Jo jag menar så här, varför skall du sluta respektera honom bara för att han är arg? Jag tycker att det är ett sundhetstecken att människor vaknar upp under pågående folkmord...hade det varit bättre med en muslim som manar till lugn och självransakan? Bör de fosforbrända barnen i Gaza ransaka sig själva?
Och ja, frågan är retorisk i sitt slag.
Abu Hamza: Det är inte hans känslor jag reagerar på, eller hans rättmätiga ilska. Det är hans sätt att uttrycka sig på.
Jag är ofta väldigt arg. Bl a på konflikten i Sudan men jag gapar inte om att det är en "arabisk" konspiration som försöker förslava, slakta och våldta svarta...en konflikt är betydligt mer komplicerad än så.
De palestinska barnen mår väl inte bättre av att ytterliggare en muslimsk röst slocknar i mediebruset?
Abu hamza: Jag har full förståelse och respekt för din (och Omars) ilska. Men jag måste vara ärlig och jag tappar respekten för det han nu säger- hans budskap. Det står jag för.
Jag är dock ingen perfekt man själv...
För ordningens skull så vill jag meddela att jag aldrig ansett att Poeten Omar har rätt eller är smart i sitt nyradikala utspel. Jag boxas lite för honom för att hans reaktion är en av de få mänskliga jag sett under massakern (som fortfarande pågår). Poeten försvinner kanske från media i en utfrysning som den mot Ken Ring, men de hittar nog någon annan mys-muslim som kan bekräfta deras Hildebrant-version av verkligheten.
Poeten kapade studion. Hade han inte gjort det hade han aldrig fått säga sanningen.
Skicka en kommentar