Seun Kuti i Köpenhamn

Ikväll styr jag kosan mot Köpenhamn för att se Seun Kuti (son till afrobeatlegenden Fela Kuti) spela i Köpenhamn.

Soul från "Övre Volta"

Bambara Mystic Soul - The Raw Sound of Burkina Faso 1974-1979. Djup voltaisk soul och sahelisk salsa från Burkina Faso - "de hedervärda männens land". Återigen får jag lyfta på hatten för Analog Africa, skivbolaget som grävt fram musiken på denna fina samling.

Another Perfect Day

Upplevde stor dramatik i Ängelholm under eftermiddagen igår när Bajen med matchens sista spark undvek en jobbig kvalplats i Superettan. En jobbig säsong är nu över. Hammarby bet ihop och vann de två sista matcherna. Vi fixade det!

När jag kom hem efter matchen drog jag på Motörheads underskattade klassiker från 1983 - Another Perfect Day. En perfekt avslutning på en perfekt dag.

Skit i tabellen, Bajen bäst ändå!

En bok om svensk metal

Har precis läst reportageboken "Blod eld död - En svensk metalhistoria" av Ika Johannesson och Jon Jefferson Klingberg. Det är en mycket intressant (och kul) bok, men också skrämmande. Författarna lägger fokus på de hårdare varianterna av metal såsom death metal och black metal. De intervjuar bandmedlemmar och de centrala gestalterna inom metalscenen.  I intervjuerna blandas misantropi, satanism, ondska (fejkad eller riktig) med roliga anekdoter från konserter och turnéliv.

Min egna relation till hårdrock och metal började på 80-talet. Det var både hårdrocken från 70-talet som jag gillade (och gillar), Thin Lizzy, Deep Purple, AC/DC, Rainbow, Motörhead och naturligtvis Black Sabbath, men också 80-tals band som Iron Maiden, Dio och Mötley Crüe. Den enda kontakt jag hade med thrash och black metal var genom Metallica, Anthrax och Venom (tröttnade fort på de sistnämnda för jag ansåg de var så j-a usla). Jag samlade på tygmärken, hade nitarmband och jeansjacka med Kiss-ryggmärke (Destroyer). Istället för långt hår hade jag afro. Jag svor lite över att jag inte kunde headbanga så håret for omkring, men jag vann istället plus-poäng på att jag liknade Lynott och Hendrix. Mot slutet av 80-talet upptäckte jag även reggae och det är just hårdrock och reggae som formade mig som mest under min uppväxt.

Läs Strages krönika om boken.

Nu stopt het!

Expressen skojar till det inför dagens fajt mot Holland. Nu stopt het! lyder deras hälsning till det holländska laget. Vi får se. Holland bjöd kanske inte på totaalvoetbal mot Sverige förra hösten, men det var en rejäl överkörning. En arrogant holländsk örfil på ett naivt svenskt lag. Matchen kommer se annorlunda ut ikväll. Holland är redan klara för EM. Sverige blir klara om de vinner (oavgjort kan räcka). Sverige har hemmaplan. Jag hoppas på en grym inställning från de svenska spelarna och sen får vi se hur långt det räcker. Zlatan är avstängd och det kvittar för mig. Jag är ganska trött på hans tjuriga stil och nu får andra spelare chansen att kliva fram.

Vinner Sverige ikväll firar jag med några Grolsch. Skål holländare!

Skräll i kvalet

Det blev en dramatisk slutomgång i kvalet inför de Afrikanska mästerskapen 2012 (mästerskapen delas mellan Ekvatorialguinea och Gabon).

Gambia lyckades inte kvalificera sig denna gången heller. Väldigt tråkigt med tanke på att de hamnade i en relativt enkel grupp och fick fajtas med Burkina Faso och Namibia. Grannlandet Senegal är dock klara för mästerskapen och min tumme hålls för det laget.

Kvalet har stått för några praktskrällar: Nigeria blev utslaget av Guinea (Conakry). Det är både kul att Guinea lyckades välta giganterna i Nigeria, men också tråkigt att ett av Afrikas (på pappret) bästa lag inte är med. Även storfavoriterna Kamerun och Egypten (trefaldiga regerande mästare) är ute. Sydafrika tog sig inte heller till mästerskapen efter en praktskandal där laget inte hade riktig koll på reglerna..Istället vann Niger den gruppen och är för första gången med. Grattis! 

Värt att notera är även Grupp C som Zambia vann och där Libyen tog andraplatsen och i kraft av bästa tvåa kvalificerade sig till mästerskapen. Med tanke på kriget i Libyen är det naturligtvis en bedrift.

Samtliga kvalificerade lag: Ekvatorialguinea, Gabon, Angola, Botswana, Ghana, Guinea, Elfenbenskusten , Libyen, Mali, Niger, Senegal, Tunisien, Zambia, Burkina Faso, Marocko och Sudan.

Darkness

Det är dags för höst, mörker och neddragna persienner. Soundtrack till misären: Darkness on the Edge of Town.

Mannen från Guyana

Kikar på två konsert-DVDs av guyana-födde Eddy Grant. En är inspelad i Buenos Aires 1982 och den andra i Havanna 1986. Eddy Grant framstår som en mycket sympatisk man. Han är riktigt vass live. En sorts "Miami Vice-version" av Bob Marley. Hitsen är många, "Walking On Sunshine", "Living On The Frontline", "Electric Avenue", "I Don't Wanna Dance", "War Party", "Killer On The Rampage", "Gimme Hope Jo'Anna"...ja ni hör. Bra riddims.

När jag ser Mr Grant dansa runt i sina dreadlocks minns jag när jag själv gled runt i såna lockar i mitten av 90-talet. Jag läste en hel del panafrikanistisk litteratur då. En av mina favoriter var (och är) Walter Rodney (1942-1980), även han från Guyana. Han skrev The Grounding with my Brothers, ett verk som har samma flow som Eddy Grants musik.

Det är något med Guyana.

Afrobeat rules!

För den som missade lördagskvällens dokumentär om Seun Kuti så kan den ses på SVT Play.

Seun Kuti lirar i Köpenhamn fredagen den 28 oktober - vi ses där!