måndag 7 september 2009

Gottsunda

En del av min familj bor i Gottsunda (Uppsala). Jag har själv bott där. Det är en stadsdel jag känner starkt för. Det känns därför tråkigt att läsa morgontidningen och se bilder av brinnande bilar och arga ungdomar. Det är bilder som tidigare har förknippats med Rosengård i Malmö och ännu mer med Paris förorter. När just förorter i Frankrike brann, hösten 2005, var det många som sa att denna utveckling kommer vi få i Sverige.

Varför har det blivit såhär? Och kanske viktigare - vad kan vi göra för att stoppa denna utveckling? Det finns många förklaringar varför det har blivit som det blivit. Detsamma gäller lösningar. Vi behöver naturligtvis fler röster från förorten i samhällsdebatten. Journalister, politiker och andra människor som bor eller kommer ifrån dessa områden. Detta skulle kunna bidra till att åtminstone ge en mer nyanserad bild av livet utanför centrum. Nu räcker det dock inte med att en och annan journalist har sin adress i Gottsunda eller Rosengård. Det krävs mer. Samhället måste prioritera bättre. Nu är det lätt att sitta gömd framför en dator och skriva om prioriteringar, men min spontana känsla är ändå just att det är en del av problemet.

I en artikel på nätet (jag vill inte länka till denna tidning) läser jag om hur fransmännen lyckats lugna ner konflikten mellan förortsungdom och polis (och övriga myndigheter). Det är en kort artikel men ganska intressant. En fransk sociolog nämner att islam haft en lugnande inverkan på dessa områden och det finner jag intressant. I ett land där ateismen regerar och där sverigedemokrater vinner mark på rädslan för islam så är det ett känsligt resonemang. Men jag tror det ligger någonting i det. Istället för att se att det är islam som är roten till problemen i förorten så kan man vända på det och tänka att islam kan vara en del av en lösning. Det är en intressant tanke. Nu består förorter av mer än muslimer men eftersom det ofta talas om "det muslimska problemet" så fokuserar jag här på islam.

Det finns en märklig sajt som jag inte kan låta bli att läsa på ibland (vill inte länka till den heller). Personen bakom den verkar ha vigt, om inte sitt liv så en del av sin tid till att "upplysa" omgivningen om islamism och islamiseringen av Sverige. Han menar att de unga männen som deltar i kravallerna är jihadister eller islamister. Det är naturligtvis ett löjeväckande påstående. Det finns ingenting som säger att de unga männen som utför skadegörelse är troende muslimer och det finns inget inom religionen islam som uppmuntrar till förstörande av egendom och handgemäng med polis i en förortsmiljö. Jag tror snarare, som den franske sociologen, att en religion som islam kan fungera som en trygghet för många. Islam kan erbjuda normer och ett mer disciplinerat liv i en miljö där det finns kriminalitet och droger.

Är jag en muslimsk "missionär"? Nej, inte alls. Jag önskar bara att man kunde nyansera diskussionen något. Jag är garanterat inte så naiv så jag tror att religion kan borsta undan de problem vi kan förväntas stöta på i vardagen - men olika åsikter, synsätt och lösningar måste få komma fram. Och kanske är religionens väg den rätta till oasen för några? Låt oss hoppas att situationen i Gottsunda (och andra områden) lugnar sig så att vi gemensamt kan ta itu med de problem OCH stora möjligheter som finns där.

Salaam

2 kommentarer:

Anonym sa...

Som så ofta annars så håller jag med dig. Ska försöka komma ihåg att visa detta inlägg för maken när han är tillbaks i Sverige också.

Frid även till dig... :)

vajl

ibou sa...

Kul att du läser och att du håller med! :-) Frid till dig! :-)