Sommaren 1995 upplevde jag ett av mina starkaste musikminnen. Jag befann mig på Falun Folkmusik Festival. Jag kommer ihåg att just de dagarna var riktigt varma och att jag bodde i tält med två vänner. Vi arbetade som funktionärer på festivalen vilket gjorde att vi, i mån av plats, kunde se alla konserter gratis. En av dagarna skulle Toumani Diabaté spela tillsammans med sina medmusikanter Bassekou Kouyate på ngoni och Keletigui Diabaté på balafon. Jag kommer ihåg att jag egentligen skulle ha jobbat under konserten men lyckades förhandla mig fram till att få bevittna trion. Jag kom dit precis när bandet satte sig ner på scenen och började knäppa på sina instrument. Det var som sagt väldigt varmt dessa dagar så salens svala luft var välkommen. När pulsen lagt sig och trion inlett första låten spred sig en behaglig känsla i min kropp. Jag hade aldrig hört något så vackert tidigare. Musiken böljade fram genom salen och kysste våra öron. Hela konserten var fantastisk men just den första låten var det vackraste jag hört.
I dagarna har denne koravirtouos från Mali släppt en soloskiva kallad "The Mandé Variations". När jag sjönk ner i soffan i min rökelseindränkta lägenhet, omgiven av tyger från Västafrika vandrade mina tankar till den fina konserten. När jag nu lyssnade på "The Mandé Variations" första gången var känslorna starka. Jag mindes ännu längre tillbaka. Då jag som barn hörde kora för första gången hemma hos min far som då bodde i Tyresö. Jag slöt ögonen och kände dofterna av domoda och benachin och tanken färdades även till Brikama i Gambia. Ett ställe jag alltid känner mig avslappnad på.
Toumanis far var ifrån just lilla Gambia vilket han berättade för mig under den där festivalen i Falun 1995. Jo, jag sprang på Toumani och Bassekou efter en annan konsert och var tvungen att prova mina begränsade kunskaper i franska.
Abaraka Toumani
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar