fredag 12 mars 2010

Youssou



Youssou N'dour har kommit med två nya album. Soundtracket till dokumentären om honom själv, I Bring What I love samt den nya reggae-inspirerade Dakar-Kingston. Den förstnämnda består främst av gammalt material i ny klädnad medan den sistnämnda är en vänskapligt utsträckt hand till jamaikansk reggae. Hur det albumet kom till kan man se i den korta dokumentären här ovanför.

Det var albumet Wommat med Youssou N'Dour som på allvar fick mig att uppskatta senegambisk musik. Året var 1994. Tillsammans med Mano Negras Casa Babylon, som jag köpte samma dag som Wommat, blev det mitt soundtrack till en härlig VM-sommar. Yousso N'Dour och Neneh Cherry fick sedan en megahit med låten 7 Seconds men den är inte representativ för övrigt material på albumet.

Sedan sommaren 94 har mbalax varit den musikstil jag hållit varmast om hjärtat. Mycket beror säkert på mina egna rötter i Senegambia-området och det är inget kontigt med det. Musik väcker känslor och associationer och i mitt fall blir mbalax en musik som får mig att hålla kontakten med mina rötter.

Youssou N'Dour har de senaste åren gett ut musik som fått goda rescensioner här i Väst. Egypt och Rokku Mi Rokka är två oerhört bra album men dom innehåller inte någon mbalax. I hemlandet Senegal fick dock framförallt Egypt ett svalt mottagande - där vill man höra Youssous mbalax, inget annat. Jag uppskattar både den rena mbalax han fortfarande är en mästare på men också hans mer "experimentella" musik som visar på den bredd han har som artist. Jag har ännu inte hört Dakar-Kingston men jag känner redan nu att den kommer spelas flitigt under våren i Majorna...

5 kommentarer:

pärlbesatt sa...

Tack! :)

Svarten sa...

Härlig video, den kommer jag att "stjäla" från dig inom de närmaste dagarna :-)

Har sett Youssou live flera gånger både i Sverige och Gambia. Den bästa spelningen var på Rackis i Uppsala 1992 inför 300-350 personer. En magisk och oförglömlig afton!

Ibrahim sa...

Min respekt för dig ökar Svarten! :-)

Rackis är ett ställe jag saknar. Hängde där omkring mitten av 90 talet när jag bodde i Uppsala. Den bästa konserten jag såg där var Lemzo Diamono Group, tror det var 1995. Grymt bra!

Svarten sa...

Jepp. Det var 20 april 1995 :-)

Svarten sa...

Jag fuskade :-) En del av Rackis gamla gig-listor finns på nätet.