Det är svårt att beskriva musik med ord. Inte minst musiken från Mauretanien och Västsahara. Är man nere med Tinariwen från Mali så kommer man känna igen vissa drag. Vill man ha musik som är mer "out there" än nämnda band ska man införskaffa sig album (eller kassetter) med Group Doueh från Västsahara eller samlingen
Wallahi le Zein!: Wezin, Jakwar, and Guitar Boogie from the Islamic Republic of Mauritania. Sång på den arabiska dialekten hassaniya ackompanjerat av moriska och sahrawiska gitarrister med ett självförtroende värdigt Jimi Hendrix. Det svänger hårt om deras elguror och jag blir sugen på mint-te (alltid tre koppar).
För mig personligen har Mauretanien länge omgärdats av en viss mystik. Det är ett land få här i Sverige har kännedom om. Förutom mystiken så har Mauretanien en obehaglig nutidshistoria. Det finns rapporter om att
slaveri fortfarande existerar och en av de största minoritetsgrupperna, haratin (så kallade "svarta morer"), är socialt marginaliserade. Jag får dock återkomma till det ämnet vid ett annat tillfälle.
Vill man veta mer om musiken från Sahel och Sahara i Nord och Västafrika rekommenderas bloggen/hemsidan
Sahelsounds. Den drivs av en man med ett djupt och innerligt intresse för musiken från nämnda område. Förutom fantastisk musik får man även ta del av reflektioner kring den pågående konflikten i Mali.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar